Course des 4 Saisons: sommaruppladdning inför den stora finalen

Course des 4 Saisons arrangeras av Amicale Val de Somme och består av fyra lopp som, precis som namnet antyder, fördelas över årets årstider. Loppet grundades 1980 av Jean-François Delassale och kostar blygsamma 8 euro. För varje år växer det, i takt med att deltagarantalet i Somme-regionen ökar med uppskattningsvis 20 till 30 procent. Den 165:e upplagan samlade närmare 400 löpare i Parc du Grand Marais söndagen den 7 september. Tre distanser stod på programmet: 5 km découverte, 10 km des joggers och 10 km des As, det sistnämnda för löpare som kan springa distansen på under 44 minuter. Där kom bara ett trettiotal deltagare till start. Under en klarblå himmel gick starten för de olika loppen, bara några steg från Halle du Parc du Grand Marais, där målgången väntade. Praktiskt när vädret inte spelar med. Löparna på 10 km skulle avverka tre varv. Tre varv innebär också tre gånger mer publikstöd från åskådare som verkligen hade slutit upp.

Eldsjälarnas kuggar i arrangemanget

”Det här är inget flashigt lopp, man kommer hit för att springa”, säger grundaren av Course des 4 Saisons, Jean-François Delassale. Omkring 400 löpare ger sig iväg i förskjutna starter den här morgonen. Ibland sprängs deltagartaket, som i finalen då 700 löpare deltar, vilket är maxkapaciteten med tanke på banans trånga partier. Dominique Lazure, ordförande för den arrangerande klubben Amicale Val de Somme, gläds: ”Att se människor nöjda är vår belöning.” ”Vi var lite nervösa, eftersom det var en nyhet i årets upplaga”, medger domarutbildaren och arrangören, som infört ett nytt upplägg. De tre distanserna gör det möjligt för löparpar att anpassa sig efter familjens schema, så att båda kan delta i varsitt lopp. Loppet föddes ur en tidningsartikel från 1980 om en ny tillfart mellan stadskärnan och Étouvie. Ambitionen är att banan ska vara ”väl uppmätt och väl tidtagen, så att löparna får en referens från en säsong till nästa och nybörjare kan delta i joggerloppen. Det är en historisk utveckling, vi har alltid haft en arrangörsådra. Det har alltid varit en tradition i klubben. I år har vi 100 fler löpare än förra året. Det är början av säsongen och folk har inte riktigt kommit igång ännu, så det är lite knepigt, men vi ser en ökning i alla lopp”, berättar klubbens ordförande.

”Banan är väl uppmätt och väl tidtagen. Det är viktigt för att ge löparna en referens från en säsong till nästa och samtidigt välkomna nybörjare till joggerloppen. I år är det historiskt, vi har 100 fler löpare än förra året. Vi ser en ökning i alla lopp.”

© Reynald Valleron

Innovativ och rutinerad organisation

Inför den 165:e upplagan har arrangörerna tänkt om. Det finns inte längre några kuvert att dela ut, inga chip att fästa i skosnörena och lämna tillbaka efter loppet. Nu är allt integrerat i nummerlappen, med chipet direkt tryckt på eller fastsatt vid uthämtningen. Marie Dubuc, som har varit funktionär vid Amicale Val de Sommes arrangemang i 25 år, har fått en ny roll. Pensionären ansvarar inte längre för att dela ut chipen. I stället skannar hon nummerlappen som löparen just hämtat hos de andra funktionärerna för att kontrollera att den hör till rätt deltagare. Löparen kan då vara säker på att chipet fungerar. ”I början sprang jag lite, men sedan började jag som funktionär eftersom jag hade hälsoproblem. Vi har goda vänner och en bra organisation. Min man och min son springer, så jag följer med dem till andra arrangemang och ibland tar jag bilder. Jag tycker om att träffa människor, och de uppskattar det tillbaka”, berättar hon, och hon tvekar inte att ställa upp när det behövs. ”Jag skannade den tre gånger, så jag kommer att få tre resultat”, skämtar Arnaud Le Nezet när han hämtar sin nummerlapp och samtidigt får demonstrera systemet.

Oavsett vilken bana de springer, hur nummerlappsutdelningen fungerar eller vilka godsaker som serveras vid vätskekontrollen och i mål återkommer de flesta löparna regelbundet. Inte nödvändigtvis till sommarupplagan, men desto oftare till den stora finalen i början av november, där taket på 700 deltagare snabbt nås. Rodrigues Diamantino har precis gått i mål på 5 km efter 26 minuter. Den här M9-löparen har sprungit i närmare 30 år och fanns på plats i säsongspremiären inför semifinalen i franska 5 km-mästerskapen, som avgörs i La Hotoie. ”Jag är inte död än”, ler han när vi går fram till honom. ”Jag är 18 år”, svarar han när vi frågar om åldern. ”Du vänder på siffrorna. Jag är 81 år. Jag började sent, men insåg att det gör gott för fysiken, så jag tänker inte sluta riktigt än. Ibland får man lida lite, men det går snabbt över, och när man ser resultatet efteråt känns det bra.”

© Reynald Valleron

Säsongsstart med både glädje och prestation

Vinnaren av 10 km amateur, Thomas Konieczkowicz såg loppet som en utmaning. ”Jag följde med en kollega som ville springa under 40 minuter, och såg att det fanns ett lopp före. Då utmanade jag mig själv att springa båda på under 40 minuter”, berättar brandmannen, nöjd över att ha klarat dubbeln inom tidsgränsen. I samma anda sprang tvåan i 10 km des joggers, Sylvain Coindet, alla tre loppen. ”Jag gör det regelbundet. Det blir söndagens långpass, uppdelat i tre delar. Eftersom jag ska springa Semi-marathon d’Albert nästa vecka och maraton i oktober ger det mig lite volym och en chans att plåga mig själv lite.” Det sista loppet får honom ofta att bita ihop, även om 5 km alltid är intensivt. ”Jag börjar bli lite gammal, jag är 66 år, och det finns alltid unga löpare som springer fort. Det är svårt att hinna ikapp dem”, tillägger han med glimten i ögat. Det räckte gott och väl för dem. Julia Miannay, vinnare av 10 km des As, passade på att delta under några dagar i sin hemstad. ”Jag bor i Italien, och när jag ändå var hemma passade jag på att komma hit. Jag kom fram vid midnatt i går kväll och är jätteglad över att vara här!”

Brahim Zouaoui vann huvudloppet på 34:31, med stor marginal till konkurrenterna. Han representerade sin nya klubb, Amicale du Val de Somme, som han anslöt till i år, och nöjde sig inte med att bara vara på plats. Trots en bana som inte bjöd på särskilt mycket flyt imponerade han på distansen. Den franske M2-silvermedaljören berättar: ”Jag började träna igen för en vecka sedan. Jag tog en månads paus, men eftersom loppet ligger nära hemmet kom jag hit för att köra ett tempopass. Förra veckan sprang jag ett comebacklopp på 5 km på 17:09, på en snabb bana. Målet här var 34:20, men det blev 34:30 eftersom banan verkligen är tuff.” Han är inte ensam om att tycka att den tillfälliga banan är krävande. Amiensbon Teddy Lenne, vinnare av Jules Vernes folklopp på 10 km i juni och trea i 10 km des As, var kritisk: ”Banan är för tuff jämfört med tidigare år. Det är alldeles för många svängar.” Charlotte Plouviez, som vann 10 km des joggers på 45:53 för andra året i rad, hade inte riktigt samma upplevelse: ”Det är fortfarande flackt, även om det finns en liten backe som gör rejält ont mentalt eftersom man tar den tre gånger. Som tur är hejar folk för fullt, och det är ren njutning. Jag försöker springa här varje år med vänner, det har blivit en ritual.” Den traditionen tänker hon ändra på nästa år. ”Jag tror att vi ska testa 10 km des As nästa år”, säger hon med ett leende. De flesta vinnarna från årets upplaga återfinns den 21 september i Parc de La Hotoie, där semifinalerna i franska 5 km-mästerskapen avgörs.

➜ Här hittar du alla resultat från loppen.