Nicolas Duplàa vinner Marathon des Sables Jordanien på 100 km i espadriller
Under den brännande solen i Wadi Rum gjorde en baskisk löpare sig hörd, i espadriller. Nicolas Duplàa, 39, vann 100-kilometersloppet i tre etapper på 10 timmar, 21 minuter och 34 sekunder. En bedrift där extrem prestation möter minimalism och baskisk stolthet.
I Wadi Rums öken, under en skoningslös sol och framför röda sanddyner som sträcker sig mot horisonten, skrev Nicolas Duplàa ett eget kapitel i Marathon des Sables Jordaniens historia. 100 km, tre etapper och extrema förhållanden. För att ta sig genom denna ökenprövning valde 39-åringen inte den senaste generationens tekniska skor, utan ett par espadriller. Ja, du hörde rätt, espadriller.
Duplàa bor i Orthez, där han arbetar som projektledare och utbildare på ett IT-företag. Han har sprungit i tjugo år, avverkat flera extrema traillopp och deltagit i Marathon des Sables tre gånger före bedriften i Jordanien, bland annat på Fuerteventura, i Peru och i 2021 års «Legendary»-upplaga.
Löparen från Soule i Baskien avslutade sitt jordanska äventyr på 10 timmar, 21 minuter och 34 sekunder, precis före tvåan. Prestationen väcker uppmärksamhet, men handlingen rymmer mer än bara en siffra. I en ultrasport där utrustningen blir allt mer avancerad får minimalism och rötter här gå före teknologi.
Att springa i öknen på ett annat sätt
Wadi Rum visar snabbt vem som bestämmer. Lös sand, klippor, tryckande hetta och brännande vind gör varje steg osäkert. De flesta löpare rustar sig med ultratekniska skor, stötdämpande sulor och grepp anpassat efter varje underlag. Nicolas Duplàa tog sig däremot an MDS Jordanien i något som närmast kan beskrivas som en anakronistisk accessoar.
Nicolas Duplàa lockas av vidderna och öknens hetta och berättar: « De oändliga sträckorna med fin sand, de majestätiska klipporna, färgerna ... Landskapet var makalöst. Marathon des Sables gav mig en riktig veckas aktiv semester!» Rent fysiskt kräver löpning på det här sättet en total anpassning. Steget blir naturligare, nästan instinktivt. «På sanden är skillnaden mot vanliga skor liten, förklarar han. På hårt underlag blir det däremot mer krävande: steget måste vara mer minimalistiskt, vilket belastar vaderna och hälsenorna mer.»
Konsten att staka ut sin egen väg
Nicolas Duplàas seger är inte bara en idrottsprestation. Den berättar om en filosofi. Hans filosofi. I ultratrailens värld, där varje gram och varje millimeter drop räknas, visar han att prestation och enkelhet kan gå hand i hand.
«Jag springer i espadriller för att lyfta fram min hembygd, Baskien, och framför allt Soule, min hemprovins. Det är ett sätt att visa att våra produkter håller hög kvalitet, är slitstarka och äkta. »
«Att springa i espadriller väcker alltid uppmärksamhet och skapar kontakt med de andra löparna. Till och med mina spår i sanden såg annorlunda ut, så mina kompisar kunde följa mig på spåren!» berättar han med ett skratt. Espadrillerna blir därmed en symbol. Man måste våga gå sin egen väg, vara trogen sina rötter och behålla glädjen.
En prestation utöver det vanliga
10 timmar, 21 minuter och 34 sekunder på 100 km under de här förhållandena placerar Nicolas Duplàa bland de stora. Under de tre etapperna kombinerade baskiern uthållighet, strategi och erfarenhet. Varje del av banan krävde full koncentration: hettan, sanden, klipporna och den samlade tröttheten skulle hanteras. Och i espadriller blev varje etapp en extra utmaning.
Men det fina i berättelsen ligger i enkelheten. Nicolas Duplàa ville inte bara slå tider, utan berätta en historia, låta en plats bli en del av rörelsen och påminna om att löpning fortfarande kan vara något naturligt och symboliskt. «Jag springer i espadriller för att lyfta fram min hembygd, Baskien, och framför allt Soule, min hemprovins. Det är ett sätt att visa att våra produkter håller hög kvalitet, är slitstarka och äkta.»
En seger som inspirerar
För motionären och den passionerade landsvägslöparen erbjuder Nicolas Duplàas historia ett uppfriskande perspektiv. Den visar att vilja, erfarenhet och en stark koppling till omgivningen kan göra skillnad. Löpning kan vara ett sätt att uttrycka sig, lika mycket som en fysisk prestation.
Som ordförande för klubben Xiberotarrak och föreningen La Grande Espadrouille arbetar han året runt för en idrott som är tillgänglig för alla och för den baskiska kulturen. Löpning kan alltså fortfarande vara en handling präglad av äkthet och glädje, även under de mest extrema förhållanden.
I öknens tystnad, mellan sanddyner och raviner, sprang en baskier i espadriller på sitt eget sätt. Han satte sin rytm, sin stil och sin hembygd på 100 km sand. Nicolas Duplàa tog inte bara en seger, han lämnade också ett bestående avtryck i synen på ultradistanser. I en värld där allt kalibreras och standardiseras påminner han om att ett steg bort från de upptrampade vägarna kan höras långt.