Paris Marathon 2026 ger löpare under 2:50 återanvändbara flaskor

Vi minns det alla. I höstas meddelade ASO att en liten revolution väntade i maratonvärlden: slut på pappmuggar, slut på plastflaskor. I 2026 års upplaga av Schneider Electric Marathon de Paris, som avgörs den 12 april, måste löparna komma till start med en egen behållare för vätska, oavsett om det är en mjukflaska eller en hopfällbar mugg. Det blir första gången ett evenemang i den här storleksordningen genomför något liknande. 2024 gick 55 000 löpare i mål. Beskedet togs emot med både entusiasm och skepsis. Löparcommunityt reagerade, ibland kraftfullt. Och uppenbarligen har ASO lyssnat, åtminstone delvis. Onsdagen den 18 mars presenterade arrangören en nyhet: eliternas flaskupplägg utvidgas till löpare som siktar på en sluttid under 2:50.

Eliternas flaskupplägg utvidgas

Elitlöparna har som bekant alltid haft sitt eget upplägg. De förbereder själva sina personligt anpassade sportdrycker, som arrangören placerar ut på bestämda platser längs banan före loppet. Ett väloljat och effektivt system, helt inriktat på prestation. På den allra högsta nivån räknas varje sekund och, precis som vid ett depåstopp i Formel 1, gäller det att förlora så lite tid som möjligt vid vätskestationerna. ASO utvidgar därför principen till en större grupp löpare: de som håller snabbare än 4:01 min/km och startar i den främre startfållan mellan klockan 8.00 och 8.03.

Förra året var det nästan 700 löpare som gick i mål under 2:50. Ingen jättestor grupp, men definitivt löpare för vilka varje felriktad klunk kan få en loppplan som förberetts i månader att spåra ur. För dem är det otänkbart att stanna mitt i ansträngningen i flera sekunder för att fylla på flaskan.

Så fungerar det i praktiken

De här löparna får tillgång till vattenfyllda flaskor som tillhandahålls av arrangören. Det är inte bara att stoppa flaskan i fickan och springa vidare: flaskorna måste lämnas tillbaka i särskilda återlämningszoner, ungefär 150 meter efter varje vätskestation.

Och om någon glömmer att lämna tillbaka sin flaska, medvetet eller inte? Reglerna är tydliga: det kan leda till diskvalificering. ASO skämtar inte om den saken, och det är ganska logiskt. Syftet är just att undvika att återanvändbara flaskor sprids längs banan som engångsmuggar på marken. Vi har alla sett bilderna av tusentals muggar som ligger utspridda efter ett lopp. När tätgruppen har passerat tas flaskupplägget bort. Därefter går resten av löparna över till systemet som från början var tänkt för alla: 13 vätskestationer med vattenramper, duschmunstycken och ... en egen behållare.

© A.S.O./Alexandre Baudet

Därför är beslutet logiskt

Låt oss vara ärliga: siktar man på en ambitiös tid, under 2:50, då är det allvar. Att dricka vid en vätskestation är en konst. Sakta ner, hitta en ledig vattenramp, få fram flaskan, vänta på flödet ... det tar tid. Sekunder som räknas. Sekunder som kan avgöra ett tajt slutresultat. Och sedan krävs en extra ansträngning för att hitta tillbaka till tävlingsfarten. De här fartökningarna bryter rytmen och kan påverka sluttiden rejält.

För löpare mitt i eller längre bak i fältet är det nya systemet med egna behållare fullt hanterbart. Man har tid att hitta rätt plats, justera och lugnt komma iväg igen. Men för någon som håller 3:55 min/km och jagar sitt livs prestation kan minsta störning i maskineriet vara frustrerande, till och med psykologiskt förödande.

ASO har förstått det. Det är ett pragmatiskt beslut, även om det kan kännas som en halvmesyr för vissa.

En kompromiss som ändå splittrar

Reaktionerna på sociala medier lät inte vänta på sig. På ena sidan löparna under 2:50, som drar en lättnadens suck. På den andra de som springer på 3:00, 3:30, 4:00 ... och undrar varför inte de skulle få samma fördel. Frågan är legitim, även om volymargumentet är svårt att säga emot: att hantera återanvändbara flaskor för 688 löpare som passerar under ett och samma trettonminutersfönster är genomförbart. För 55 000 personer som är utspridda över flera timmar är det en helt annan logistisk utmaning.

Vi får nog vänta och se hur 2026 års upplaga fungerar i praktiken. Det verkliga stresstestet kommer först när alla 55 000 löpare har sprungit, funktionärerna har skött vattenramperna i timmar och erfarenheterna har samlats in. Det är ofta då besluten inför nästa år fattas.

© ASO

ASO håller fast vid den gröna linjen

I grunden överger ASO inte sina ekologiska ambitioner. Engångsmuggar och plastflaskor ska fortfarande bort för den stora majoriteten av löparna. Arrangören har dessutom testat konceptet i skarpt läge under Marathon de Lyon i oktober 2025 och, senast, under Semi-marathon de Paris. Tryckknappsfontänerna, vattenramperna och duschmunstyckena är utformade för att göra vätskepåfyllningen snabb och smidig.

Parallellt med vätskestationerna finns fler gröna initiativ i samma anda: finishers får möjlighet att avstå från minneströjan i utbyte mot att ett träd planteras. Inte särskilt mycket i sig, men symboliskt starkt.

Det här är viktigast att ta med sig

Siktar du på en tid under 2:50 den 12 april? Då är det goda nyheter: vattenfyllda flaskor finns tillgängliga. Kom ihåg att lämna dem i de särskilda zonerna, 150 meter efter vätskestationen, annars riskerar du att bli diskvalificerad. Inga överraskningar. Springer du långsammare än så gäller det ursprungliga upplägget. Ta med en egen behållare, träna med den i förväg och planera hur du ska ta dig an vattenramperna. Det går att lösa, särskilt om du redan har testat några långpass med din mjukflaska.

Oavsett vilket ser Paris Marathon 2026 ut att bli ett vägskäl. Många andra arrangörer kommer att följa utvecklingen noga för att se om modellen håller. Fungerar den väl är det mycket möjligt att vi får se samma upplägg i fler stora lopp de kommande åren. Vi ses i Paris den 12 april. Och glöm inte mjukflaskan.

✓ All information om Paris Marathon 2026