Lille Marathon gör storslagen comeback på söndag efter 31 års frånvaro

Det skulle dröja mer än tre decennier. Marathon de Lille, som var en institution under 1980-talet och arrangerades tio gånger innan loppet stöptes om till halvmaraton 1996, är tillbaka söndagen den 25 oktober under namnet Trek Marathon de Lille. För staden, metropolen Lille och friidrottsförbundet Hauts-de-France, med Golazo som arrangör, är det resultatet av en satsning: att bygga vidare på halvmaratonloppets framgångar. Deltagarantalet har ökat från 5 300 år 2022 till 18 000 år 2025, med fulltecknat startfält redan tre månader före loppet.

Maratonloppet blev snabbt fulltecknat

Siffrorna visar att efterfrågan finns. Anmälan öppnade den 1 december och 18 000 startplatser till maratonloppet försvann på två timmar. Ytterligare 12 000 löpare placerades på väntelista. Totalt väntas 35 000 anmälda, 20 000 på maraton och 15 000 på halvmaraton, från 77 nationer. Startfältet består till 67 procent av män och 33 procent av kvinnor, medan den äldsta deltagaren fyller 81 år på tävlingsdagen.

Banan går genom tio kommuner

Efter starten i centrala Lille, på Boulevard de la Liberté klockan 11.15 för maraton och 8.30 för halvmaraton, går målgången på Esplanade du Champ de Mars nedanför citadellet. Däremellan passerar banan tio kommuner: Lille, Loos, Emmerin, Noyelles-lès-Seclin, Houplin-Ancoisne, Seclin, Templemars, Wattignies, Faches-Thumesnil och Ronchin. Halvmaratonbanan håller sig närmare Flanderns huvudstad och går via Wattignies, Faches-Thumesnil och Ronchin. I premiärupplagan har loppet tilldelats det franska friidrottsförbundets Route Or-märkning.

På herrsidan tillhör etiopierna Gebru Redaghgne, Gebru Ayele och Mulugeta Mereh favoriterna, med personliga rekord på 2.05.58, 2.05.28 respektive 2.06.36. I damklassen väntas etiopiern Afera Berha (2.21.50) samt kenyanskorna Caroline Biwott (2.37.00) och Faith Chefpkoech göra upp långt framme i fältet.

En stad för rekord

Lille behövde inte vänta på maratonloppet för att göra sig ett namn. Staden arrangerar redan lopp på banor som är byggda för hög fart. Den 4 april satte Jimmy Gressier europarekord på 5 km landsväg i Lille med tiden 12.51. Maratondistansen lär knappast bryta mot den lokala traditionen, med 149 höjdmeter och en bana som bäddar för snabba tider. Ett potentiellt störande vindläge kan dock uppstå på landsbygdssträckan mellan Noyelles-lès-Seclin och Seclin.

För att hjälpa löparna håller 48 farthållare, lätta att känna igen på flamman på ryggen, tolv olika sluttidsmål mellan 2.45 och 5.30. Oavsett nivå och målsättning ska alla kunna hitta en farthållare som passar. Samtliga får en Nike-tröja och en finishermedalj.