VM i Tokyo: Beatrice Chebet regerar åter på 5 000 meter och tar en kunglig dubbel efter 10 000 meter
I Tokyos kvalmiga hetta sprang Beatrice Chebet inte bara 5 000 meter, hon dominerade loppet. Efter guldet på 10 000 meter tog kenyanskan ännu en seger i en gastkramande final mot nära vännen Faith Kipyegon.
En duell mellan två kompisar, men bara en vinnare. I den sista kurvan leder Faith Kipyegon (31) 5 000 meter vid VM i Tokyo denna lördag. Men på upploppet gör Beatrice Chebet (25) om bedriften från Paris 2024 när hon trycker på och lämnar konkurrenterna bakom sig på 14.54,36, en tid som nästan blir en bisak. Hennes kenyanska landsmaninna (14.55,07) och Nadia Battocletti (14.55,42) fullbordar till slut pallen i en gastkramande final. Efter guldet på 10 000 meter tar kenyanskan en dubbel och skriver in sig ännu tydligare i distansens historia. Sedan OS i Paris har duellen mellan Beatrice Chebet och Faith Kipyegon blivit en av de mest fängslande i damernas långdistanslöpning. ”Min vän Beatrice Chebet är bäst”, slog Kipyegon fast efter kampen mellan de två stjärnorna. Kipyegon vann 1 500 meter 1500 meter för några dagar sedan och tog även guld på distansen vid VM i Budapest. I Japan visste alla friidrottsälskare att det nästan uteslutande skulle handla om just de två hela vägen.
🗼 #WCHTokyo25 | 🇰🇪 DUBBELT KENYANSKT I 5 000-METERSFINALEN!
Beatrice Chebet tar guldet och landsmaninnan Faith Kipyegon silvret!
📺 Följ direktsändningen: https://t.co/QFMsWhP2wW pic.twitter.com/UYkBj4vm2z
– francetvsport (@francetvsport) 20 september 2025
”Jag tror inte att vi behöver begränsa oss”
”Att få åka hem med två guldmedaljer gör mig verkligen glad”, säger världsrekordhållaren på distansen (13.58,06), satt i Eugene i USA i juli. Efter att ha vunnit 10 000 meter ville jag också ta 5 000 meter igen, precis som i Paris. Jag har haft en fantastisk säsong. Jag peppar alltid mig själv och tror inte att vi behöver begränsa oss. När du gör ett bra pass kan du ta dig an vilken utmaning som helst. När man springer med Faith (Kipyegon) och Nadia (Battocletti) handlar det bara om att tro på sig själv. Det var inget enkelt lopp i dag. Jag kom hit utan press och visste att jag inte fick stressa upp mig. Oavsett om du förlorar eller vinner måste du tro på dig själv och kunna komma tillbaka starkare. Det är helt otroligt att ta hem guld och silver till Kenya. Faith och jag har varit vänner länge. Vi peppar varandra och jag är verkligen nöjd med våra prestationer. Vi ville ta alla tre medaljerna för Kenya, men tyvärr lyckades inte Anes Jebet (Ngetich) göra det. Jag önskar henne allt gott. Hon springer starkt och jag tror att hennes tid kommer.”
Taktik, tempo och de sista hundra meter
Starten blev försiktig, nästan ceremoniell, innan tempot ökade kilometer för kilometer medan de två giganterna läste av loppet och kände på krafterna. Amerikanskorna Shelby Houlihan (fyra på 14.57,42) och Josette Andrews (sexa på 15.00,25) tog täten, medan Agnes Jebet Ngetich (15:e på 15.13,78) nöjde sig med att jogga i ett jämnt tempo, 3.17 per kilometer, vilket gav en sluttid på 15.40 halvvägs in i loppet. Till skillnad från vissa lopp där tempot är skoningslöst redan från första kilometern blev den här 5 000-metersfinalen inledningsvis ett taktiskt lopp. Faith Kipyegon låg länge sist innan hon tog sig upp i klungan efter passeringen av 1 500 meter.
Med 600 meter kvar höjde kenyanskorna tempot, men det var Battocletti som vågade gå upp i ledningen vid klockringningen. Fältet drogs ut, med perioder där tempot mattades och sporadiska attacker, tills Chebet och Kipyegon tog över i sista kilometern. I den sista kurvan såg Kipyegon ut att ha ett bra läge, men Chebet satte in en blixtrande spurt på upploppet och hade tillräckligt med kraft för att stå emot konkurrentens avslutning. En knivskarp avslutning där varje steg räknades.
Dubbeln: en historisk bedrift?
Att ta dubbeln på 10 000 och 5 000 meter vid VM är inget nytt, men att hålla sig på toppen på båda distanserna i så hårt konkurrensutsatta lopp, mot motståndare i världsklass, är fortfarande ovanligt. Efter segern på 10 000 meter (30.37,61), där hon besegrade Nadia Battocletti och Gudaf Tsegay (femma på 14.57,82) i en explosiv avslutning, bekräftade Chebet redan att formen var nästan overklig. Segern stärker bilden av henne som ett av de stora namnen inom damernas långdistanslöpning. För att hitta en kvinnlig VM-dubbel på 5 000 och 10 000 meter måste man gå tillbaka till VM i Daegu 2011, där kenyanskan Vivian Cheruiyot stod för bedriften.
Battocletti, den stora överraskningen nära den världsliga toppen
Nadia Battocletti, som ofta är mer förknippad med längre lopp, tog sig säkert in i tättrion och vann Italiens sjunde medalj före söndagens avslutande dag. Tredjeplatsen, medan de två kenyanskorna gjorde upp, är anmärkningsvärd: italienskan lägger ännu en medalj till sitt internationella meritlista. På europeisk nivå har hon redan slagit till med en dubbel på 5 000 och 10 000 meter vid EM i Rom 2024 och flera terränglöpartitlar med det italienska laget. Som junior hade hon, tränad av sin far Giuliano, tidigare juniorvärldsmästare, redan imponerat i U23-klassen i Tallinn genom att vinna 5 000 meter.
Vid OS i Paris 2024 lade Battocletti till ytterligare en ädel medalj genom silvret på 10 000 meter och blev den första italienskan att ta en olympisk medalj på distansen. Hennes personliga rekord säger det mesta: 14.23 på 5 000 meter och 30.38 på 10 000 meter, för att inte tala om hennes resultat inomhus och på landsväg. Med 31 nationella titlar och flera italienska rekord i bagaget visar Nadia inte bara stor mental styrka, genom att aldrig släppa taget även när huvudduellen utspelar sig i rampljuset, utan också en förmåga att hitta rätt när tempot skiftar och hålla hela vägen när det verkligen gäller.
Så förändrade Hassans frånvaro loppet
Sifan Hassan, OS-mästare på 5 000 meter 2021 och silvermedaljör vid VM i Budapest, fanns inte med i den här kampen. Hennes fokus låg i stället på Sydney Marathon, där hon den 31 augusti satte banrekord med 2:18.22. Frånvaron lämnar ett tomrum, men också en möjlighet, och Chebet tog vara på den. I det här sammanhanget får duellen mellan Chebet och Kipyegon en större dimension: en kraftmätning utan Sifan Hassans skugga, men desto renare, fokuserad på två idrottare vars vägar korsas, utmanar varandra och präglas av ömsesidig beundran.