Löpning: vår stora granskning av varför allt fler börjar springa

Från postmodernitet till transmodernitet

Siffrorna svindlar. Enligt Observatoire du running snörde över 12 miljoner fransmän på sig löparskorna under 2025. För att förstå det växande intresset för sporten ”måste vi gå tillbaka till 1970-talet”, säger Olivier Bessy, forskare vid laboratoriet TRanstions Energétiques et Environnementales (TREE) och specialist på löpning. ”Den här sporten bryter mot gamla normer. Kvinnor börjar springa. Vi ser ett nytt förhållande till kroppen och ett nytt sätt att se sig själv som idrottare. Det handlar om att tillfredsställa behovet av frihet och självständighet”, fortsätter Pau-bon. ”En livsstil, ett sätt att förhålla sig till världen, en konst att leva”, sammanfattar kollegan David Le Breton, professor emeritus i sociologi vid Strasbourgs universitet.

Hypermoderniteten avlöser postmoderniteten i slutet av 1900-talet, under 1990-talet. En ny ram växer fram, med fokus på extrema aktiviteter. ”Motiven bakom den första revolutionen finns fortfarande kvar. Den andra revolutionens motiv tillkommer, men ersätter inte de tidigare”, varnar Olivier Bessy, själv en meriterad idrottare. ”Färre människor berörs. Målet är att uppleva något, känna sig levande, få ut något av det och flirta med döden som i ultramaraton”, säger han, efter att ha deltagit i Diagonale des fous tre gånger. Uttrycket ”snabbare, högre, längre” får därmed sin fulla betydelse. ”Maraton är en lek med smärtan. Man utsätter sig frivilligt för den njutningsfyllda ansträngningen, eftersom man själv har valt den”, fortsätter hans kollega.

Den tredje perioden, transmoderniteten, daterar Olivier Bessy till subprimekrisen 2008. Den väcker frågor om meningen med löpningen. ”Ett nytt förhållande till andra människor och till miljön växer fram, någonstans mellan konfrontation och inlevelse. Loppen bidrar till att forma identiteten”, konstaterar författaren till Courir – de 1968 à nos jours. ”Den här fasen är hybrid, ja rentav motsägelsefull, klämd mellan krav på acceleration och inbromsning och spänd mellan minimalistiska ideal och maximalism.”

© Olivier Bessy © Étienne Follet

”När kroppen görs passiv börjar den ställa krav”

David Le Breton skräder inte orden. ”Människan sitter ner. Framför datorn, bakom ratten. Kroppen kräver ansträngning och fysisk aktivitet”, säger han på väg söderut för att vandra, hans fristad. ”Mobiltelefonen ödelägger våra liv.” För att komma undan stillasittandet vänder sig fransmännen alltså till löpningen, för att ”hitta en form av frihet”. En längtan som tog fart under covid och aldrig har klingat av. ”Många sprang inom den där enda kilometer vi fick röra oss inom”, minns antropologen.

På senare tid har Olivier Bessy sett en dubbelhet i utövandet av sporten. ”Hypermodernitetens värderingar ifrågasätts. Vissa förespråkar återhållsamhet och enkelhet, ibland genom att bojkotta löpningen, vilket nästan blir ett filosofiskt ställningstagande. Samtidigt utsätts vi för uppmaningar att konsumera. Det kostar att springa. Landsvägslöpning har blivit mycket dyr. Det speglar vårt samhälle: paradoxalt och motsägelsefullt.”

Bessy, som ska ge ut Courir Sans limites – La révolution de l’Ultra-trail (1990-2025) i juli, betonar också den allt större betydelsen av sociala medier. ”Vi jämför oss hela tiden med andra. Vissa går till och med så långt att de anlitar en jockey. Strava är det mest extrema uttrycket för detta. En del springer för andras skull. Det är flockeffekten.” ”Sociala medier gestaltar en värld av den andre utan andra. De oskadliggör de andra genom att reducera dem till tecken och kontrollera kontakten, utan ansvar för dem och utan att behöva belastas av deras närvaro”, skriver David Le Breton i sin bok La fin de la conversation ? – La parole dans une société spectrale från 2024.

© David Le Breton

Social blandning, en myt?

Om vi nu ser ”slutet på en begränsande epok”, med en ”förändrad bild av den stakhanovitiska löpningen”, vilka är det då som framför allt svarar på asfaltens lockelse? ”Löpning kräver en välorganiserad vardag. De otaliga yrken där man sitter stilla väcker en längtan efter att åter hitta världens pulserande kärna”, säger David Le Breton. ”Strävan efter prestation hos de socioekonomiskt mest privilegierade i arbetslivet tar sig också uttryck i löpningen”, fortsätter Olivier Bessy.

”I Marathon de Paris är andelen högutbildade och höginkomsttagare större än i loppen på landsbygden.” I Ultra-Trail du Mont-Blanc i Chamonix är den sociala blandningen ännu mindre representerad, ”bara gräddan”. Evenemangets status gör att alla kan dra nytta av det. ”Vi kommer att berätta om dess äventyr, träffa människor och boka in möten inför framtida lopp”, fortsätter David Le Breton. ”Det finns inget jag utan den andre.”

Mellan strävan efter prestation, njutning och lycka erbjuder löpningen det vackraste som finns: frihet. En frihet som ständigt förändras, på grund av sociala medier och löparappar, som får ”den samtida hyperindividen” att uppfatta ”sin fysiska och mänskliga omgivning som något sekundärt” (La fin de la conversation ? – La parole dans une société spectrale, David Le Breton).

Redo att ansluta dig till de över 12 miljoner franska löparna? Vill du börja men saknar fortfarande några tips? Ingen fara, Marathons.com har satt ihop en lista över 10 misstag att undvika inom löpning.