Yoann Stuck: ”Med tiden insåg jag att jag gärna tog mig an ansträngningen. Kanske mer än de flesta”

Fredagen den 4 april släpptes Yoann Stucks bok ”Ett liv i balans”. Marathons.com fick chansen att träffa den leende kraftkarlen för att prata om boken. Uppiggande, precis som hans historia.

Yoann Stuck dök upp som en främmande fågel på löparscenen efter att ha börjat träna för att ”sluta röka”. Det är knappast en överdrift. Hans fascinerande och ovanliga historia behövde Lyonbon själv berätta i en bok, utgiven av Vagnon och nyligen släppt i handeln. Han berättar om sin barndom, sina skador, sina kärlekar … och om sin snabba klättring inom löpningen, både på stig och landsväg. Hans senaste bedrift: 2.20 på sitt första maraton, i Florens, där han slutade åtta … Har du drömmar som känns omöjliga att nå? Läs då ”Ett liv i balans” så kan vi prata vidare sedan.

Yoann, din bok kom ut för en vecka sedan. Har du redan fått någon respons?

Jag är väldigt glad. Jag får allt fler reaktioner på boken och de är mycket positiva. Det verkar som att folk uppskattar den, blir inspirerade och vill dela den vidare. Det gör mig verkligen glad. Syftet med boken är att förmedla något. Innan jag började springa levde jag för dagen och tänkte bara på att festa. Ibland säger man att det är bra att leva i nuet, men jag gjorde aldrig det på riktigt. Tiden rann över mig. Det är fortfarande en utmaning, men jag låter mig inte styras av den på samma sätt längre! Jag tycker om det här aktiva livet, där jag är i rörelse inom alla områden: familjen, löpningen, jobbet … Det här ” livet i balans” är nog just det. Så ja, jag är nöjd med den första responsen. Folk har sagt att den är lättläst.

Hur föddes boken?

För några år sedan började jag använda sociala medier eftersom folk runt omkring mig uppmuntrade mig att berätta min historia. Själv tyckte jag inte att den var särskilt märkvärdig: en kille som börjar träna för att sluta röka eller gå ner i vikt. Men till slut fick jag acceptera att en kille som presterar så snabbt och bygger fina idrottsprojekt är något mer ovanligt … Att sluta femma totalt i Marathon des Sables förra året, 2024, går i samma riktning. När jag började på sociala medier var jag kanske klumpig ibland, men jag försöker göra bättre ifrån mig. Precis som med löpningen gör jag allt på egen hand, så självklart blir det fel ibland. Det viktiga är att lära sig. Att skriva den här boken är att gå från sociala mediernas virtuella värld till verkligheten. Om människor kan ge boken vidare för att de har blivit inspirerade av den, är det fantastiskt! Jag ville också dela med mig av mer personliga delar av mitt liv, kanske för att göra det lättare för vissa att förstå mig. Jag behövde få med det privata i boken. På sociala medier är det svårare att öppna sig.

Själv tyckte jag inte att den var särskilt märkvärdig: en kille som börjar träna för att sluta röka eller gå ner i vikt. Men till slut fick jag acceptera att en kille som presterar så snabbt och bygger fina idrottsprojekt är något mer ovanligt
Yohann Stuck

Hur kunde Cécile Bertin samarbeta med dig kring skrivandet när du hela tiden är ute på språng?

(ler) Vi effektiviserade! På sommaren tar jag alltid tjänstledigt utan lön och då bor vi med familjen i La Plagne. Mellan träningspassen har jag lite mer tid. Vi pratade mycket i telefon. Hon skrev ner samtalen i kapitel som jag sedan gick igenom. Den andra fasen, när vi verkligen strukturerade boken, gjorde vi under årets andra halva. När jag hade lite ledig tid …

Du är väldigt ärlig i boken när det gäller vissa beroenden …

Det var verkligen en form av terapi att skriva boken. När jag läste igenom den tvingades jag till och med möta vissa verkligheter på nytt. I dag känner jag samma saker kring alkohol som när jag slutade röka. Det är kanske lite starkt att säga att planeterna står rätt, men jag känner samma flow inom mig som dök upp då. Nu återstår arbetet med det som kommer efteråt. Det här beroendet är mycket mer komplext än cigaretterna …

Tillbaka till idrotten. Är du medveten om att du har en fantastisk kropp?

Ja, det insåg jag ganska snabbt, när det gäller mina fysiska förutsättningar. När jag började springa nådde jag 45 minuter på tio kilometer efter två månader. Ändå var jag överviktig och bar på hela arvet från mitt tidigare liv. Jag började i augusti i södra Frankrike, där det var varmt, så förutsättningarna var inte direkt de enklaste … Men jag märkte också ganska snabbt att jag tålde träningsbelastning väldigt bra. Jag utvecklas fortfarande. När jag var 42 sprang jag en fin tid i Florens (red. anm. 2.20), mitt första maraton som jag hade förberett mig ordentligt för.

Du skriver mycket om fart i boken, om glädjen i den, men också om uthållighet och kärleken till ansträngningen …

Med tiden insåg jag också att jag gärna tog mig an ansträngningen. Kanske mer än de flesta. Jag lyssnar mycket på människorna i sportbutiken där jag jobbar. Och jag lägger märke till vissa skillnader.

Det här arbetsmyrantempot, har du fått det från din mamma?

Jag kände min pappa väldigt lite. Han separerade från min mamma när jag var tre eller fyra år. Jag har inga bra minnen av honom, han var alkoholist. Min mamma uppfostrade mig ensam. Hon jobbade natt på ett psykiatriskt sjukhus för att få lite bättre betalt och lät bygga ett hus på egen hand … Hon brukade också säga att jag skulle sköta skolan för att få bättre yrkesmässiga möjligheter än hon hade haft. Hon förde vidare värderingar kring arbete och uppoffring. Sedan flyttade jag mellan min mormor och min mamma. Jag lärde mig att klara mig själv ganska tidigt. Jag berättar mycket om det i boken. Att arbeta och acceptera smärtan som följer med det stör mig inte. Tvärtom. När jag sitter i soffan på söndagen och tittar på cykelklassikerna vill jag ut och springa. Jag tror inte att jag är hyperaktiv, men jag tycker om att vara aktiv (ler) … Det stimulerar mig. Balansen är viktig, och min partner Estelle hjälper mig mycket med den, inte minst när det gäller planeringen.

Du kommer från traillöpningen, men verkar ha blivit förälskad i maraton. Kan du berätta lite mer?

Det finns många skäl. För det första tycker jag om den träning som maraton kräver. Jag trodde att det skulle vara mycket tråkigare. Jag har riktigt roligt! Även om jag alltid passerar samma platser på träningen tröttnar jag inte. Jag gillar fartväxlingarna som tar mig ur komfortzonen. Efter sommaren och CCC uppskattade jag verkligen att förbereda mig för Florens maraton. Jag gillar farten, att beta av kilometer efter kilometer … Det är berusande! Förberedelserna inför London var lite mer komplicerade eftersom jag jobbade med andra tempon och försökte springa ännu snabbare. Vi får se vad det leder till. Samtidigt ska jag få ihop det med mina 40 arbetstimmar i veckan. Jag har turen att ha en dusch på jobbet. Därför springer jag dit och hem! Man får maximera tiden. Jag lyssnar på historiepodcastar, det älskar jag under mina träningspass. Både inför Florens och London har jag haft väldigt roligt. Och för att återkomma till frågan: eftersom jag gillar lättlöpta traillopp ger maraton mig också möjlighet att träna med det i åtanke.

Hur gör en intuitiv person som du för att sätta långsiktiga mål?

(skratt) Du måste ha läst förordet av Adrien Séguret … Det är jobbigt för honom ibland. Men jag har faktiskt blivit mycket klokare på den punkten! Från november till april satsar jag främst på terränglopp och landsvägslopp, kanske kortare traillopp för att behålla fartkänslan. Sedan siktar jag på lopp som XTerra Trails och MCC … Och eftersom jag tränar mycket volym vill jag fortsätta med etapplopp. Jag älskar det. Där hittar man den mänskliga sidan igen. Marathon des Sables bekräftade allt jag gjort tidigare, och jag vill fortsätta på samma spår.

Vad är ditt mål när du står på startlinjen i London Marathon den 27 april?

För mig är målet uppnått om jag springer under 2.20. Om jag gör 2.19.59 är jag nöjd! Det skulle vara 20 sekunder snabbare än i Florens, vilket motsvarar en halv sekund per kilometer … Det räcker gott för mig! Då är uppdraget slutfört. Jag hoppas vara klokare än under mitt andra CCC … Om det finns några sekunder till i kroppen blir det ren bonus. Dessutom åker vi dit som familj, så det kommer att bli riktigt kul.

✔ Du kan köpa Yoann Stucks bok: ”Ett liv i balans”, utgiven av Vagnon.