Stockholms Marathon: Edwin Kiptoo och Rebecca Chesir regerar i Nordens Venedig
Edwin Kiptoo (2:10:46) bland herrarna och Rebecca Chesir (2:30:58) bland damerna. 2026 års upplaga av Stockholms Marathon krönte än en gång Kenya efter en spektakulär tävlingsdag, där 20 000 löpare fyllde den svenska huvudstadens gator söndagen den 30 maj.
Innan vi pratar tider behövs lite bakgrund. Stockholms Marathon är ingen vanlig tävling. Sedan premiären 1979 har loppet etablerat sig som Nordens stora löparfest, den enda som samlar så många människor på gatorna i en nordisk huvudstad. Och vilken huvudstad sedan. Stockholm, som brukar kallas ”Nordens Venedig”, består av 14 öar omgivna av Östersjön. Det ger banan en helt egen prägel på den europeiska löparkartan.
2026 års bana startade vid Östermalms IP och gick genom stadens ikoniska områden: Gamla stan med sina medeltida gränder, Kungsholmen och Stadshuset, Djurgården längs vattnet och trendiga SoFo på Södermalm. Därefter följde löparna Östersjöns stränder innan det mytomspunna Västerbron skulle passeras. Målet låg inne på Stockholms Stadion, den olympiska arenan från 1912. Ja, samma arena som byggdes till den femte olympiaden och invigdes den 1 juni samma år. Ett tegelmonument med en historia som få andra, där löparna avslutar sitt äventyr med ett sista varv på en av världens mest klassiska löparbanor. Lördagen den 30 maj behövdes en sådan inramning för att sätta punkt efter 42,195 kilometer i benen.
Edwin Kiptoo: 24 sekunder från ett rekord som vägrar ge sig
På herrsidan avgjorde Kenya utan diskussion. Edwin Kiptoo gick i mål på 2:10:46 och tog en lika klar som välförtjänt seger på en bana som inte direkt är känd som en av Europas snabbaste. Broar att passera, små höjdskillnader mellan stadsdelarna och en möjlig Östersjöbris gör Stockholm till ett riktigt test i loppstrategi, inte bara av fysisk form. Ändå lämnar tiden en fråga öppen: banrekordet på herrsidan, satt av etiopiern Nigussie Sahlesilassie 2019 på 2:10:10, klarade sig med bara 24 sekunder. Med ännu bättre väderförhållanden och kanske en något tätare klunga längre fram kan rekordet mycket väl falla i en framtida upplaga.
Bakom Kiptoo slutade landsmannen Luke Kiprop tvåa på 2:11:53, drygt en minut bakom vinnaren. Tredjeplatsen gick till etiopiern Gezu Anbese Desu på 2:13:31. Därmed blev prispallen helt östafrikansk, en syn som nästan blivit lika självklar i stora landsvägslopp som vätskekontrollen vid halva distansen. Platserna fyra till sex bekräftade Kenyas dominans: Fredrick Kibii (2:14:53), Robert Ngeno (2:15:21) och Moses Kibet (2:16:55) följde tätt efter sina landsmän. Sex kenyanska löpare på de sex främsta herrplatserna. Det kallas uppvisning.
Ebba Tulu Chala och den lokala stoltheten
Den stora överraskningen på herrsidan kom inte på prispallen, utan på sjunde plats. Ebba Tulu Chala från Hässelby SK avverkade de 42,195 kilometerna på 2:17:26 och blev dagens bäste svensk. På köpet tog han också SM-titeln. Klubbkamraten Linus Rosdahl följde på åttonde plats med 2:18:48. Två löpare från samma svenska klubb bland de tio främsta i landets eget maraton är inte helt oviktigt. Det säger något om kraften i den nordiska löparscenen.
Lite längre ner stängde hemmalöparen Heshlu Andemariam topp tio på 2:21:16, medan tysken Jan Lukas Becker (2:21:01) klämde sig in mellan de två svenskarna. Totalt hade 14 av de 20 främsta svenska färger på sig, ett tecken på att maratonkulturen, som länge varit förbehållen afrikanska eliter i den här typen av lopp, verkligen har fått fäste i detta land av långlöpare.
Rebecca Chesir vann spurten ... över 42 kilometer
På damsidan hade loppet ett manus värdigt en roman. Rebecca Chesir vann på 2:30:58, men konkurrenterna gjorde livet rejält besvärligt för henne ända in på upploppet. Etiopiskan Sintayehu Lewetegn slutade bara åtta sekunder bakom på 2:31:06. Åtta futtiga sekunder efter mer än två och en halv timmes löpning, ungefär 45 meter vid målgången. Etiopiskan Hiwot Mehari fullbordade en extremt tät prispall på 2:31:21, 23 sekunder bakom segraren. Tre kvinnor inom 30 sekunder efter 42 kilometer. Ett sådant avslut håller dig kvar framför skärmen ända till sista ögonblicket.
Bästa svenska i årets lopp blev Carolina Wikström, som blev främsta svenska löpare på 2:34:06. Detaljen som ger prestationen extra krydda: det var hennes första maraton på två år. En lågmäld men effektiv comeback.
Grete Waitz, 1988 års spöke som fortfarande hemsöker prispallen
Men den verkliga historien på damsidan är 38 år gammal. Banrekordet tillhör fortfarande norskan Grete Waitz efter hennes lopp 1988, ja, 1988, på 2:28:24. För att sätta tiden i perspektiv: Grete Waitz var en av historiens främsta maratonlöpare, med nio segrar i New York Marathon mellan 1978 och 1988, världsmästare i Helsingfors 1983 och den första kvinnan att springa maraton under 2:30, också det i New York 1979.
Med segern på 2:30:58 är Rebecca Chesir fortfarande 2 minuter och 34 sekunder från banrekordet. Det norska rekordet, som stått där sedan Reagan, Mitterrand och de första mobiltelefonerna, liknar nästan en utmaning till kommande generationer. Och det är en del av Stockholms charm: ett lopp där historien dyker upp längs varje kilometer, vare sig man bett om det eller inte.
20 000 löpare, 14 öar och en stad i feststämning
Bortom elitfältet kommer den 47:e upplagan av Stockholms Marathon att bli ihågkommen för stämningen. Tjugo tusen deltagare stod på startlinjen, fördelade på tre startgrupper mellan 12:00 och 12:16 vid Östermalms IP. Vädret i slutet av maj närmade sig det perfekta, med milda temperaturer och generöst med sol. Tidsgränsen på 6:30 gav gott om marginal för alla nivåer, från halvprofessionella löpare till söndagens motionärer.
Det Stockholm gör bättre än många andra städer är att erbjuda en bana där varje kilometer har något att berätta. På vägen passerar löparna riksdagen, Kungliga slottet, Stadshuset och Kungliga Operan. Sedan väntar Västerbron med utsikt över Östersjön och till sist målgången på en olympisk arena som byggdes för mer än ett sekel sedan. Det finns inte många lopp i världen som bjuder på så mycket kuliss för samma startavgift.