De 10 bästa replikerna du hör under ett maraton
Ett maraton är en fysisk och mental utmaning och ibland också ett riktigt komiskt äventyr. Mellan tvivlen, små misstagen och tankarna som dyker upp mitt under ansträngningen finns det kommentarer som förtjänar en hedersplats. Oavsett om du är en rutinerad maratonlöpare eller nybörjare har du förmodligen hört, eller själv fällt, någon av dessa klassiker längs vägen. Här är ett urval av de mest minnesvärda replikerna från ett lopp som verkar ta slut först efter en evighet!
’1 – « När kommer nästa vätskekontroll? »
I princip var femte kilometer. Kämpa på. Vill du ha vätskekontroller oftare får du springa Médoc-maraton.
’2 – « Kämpa på, bara 40 kilometer kvar »
Det är bara början. Det blir en lång väg, men det ordnar sig!
’3 – « Jaha, där är den förbaskade väggen. Inga tvivel »
Alla börjar gå, några har stannat helt. Ingen tvekan om saken, du har passerat 30-kilometersstrecket.
Väggen står där, obeveklig. Men kom ihåg: den är till för att passeras, inte för att stoppa dig!
’4 – « Typiskt, jag glömde ta min superenergigel med koffein »
Du borde ha svalt den för 40 minuter sedan. Ett gott tecken ändå, om du inte märker hur tiden går!
’5 – « Toaletterna? Var finns toaletterna? »
Det är märkligt, under ett maraton letar alla efter toaletten förr eller senare. De där bajamajorna måste verkligen vara trevliga. Det verkar som att bajamajorna blir lika viktiga som mållinjen!
’6 – « Hur kan han redan ha medaljen runt halsen? Hinner han springa i mål och sedan komma tillbaka ut på banan? »
Jajamän. Han har redan hunnit gå i mål, byta om och vända tillbaka, men strunt samma: det du gör är enormt.
Oroa dig inte heller. Det här är ingen tävling mot någon annan, utan mot dig själv. Håll kursen, din medalj kommer också, i din egen takt!
’7 – « Jag visste att det här maratonet var en fullständigt usel idé »
Det är lite sent att komma på det nu. Du är redan här … Vi ses i mål.
Men lugn, du är inte ensam om att ha tvivlat någon gång. Det är för sent att vända tillbaka. Nu handlar det bara om stolthet. Kom igen, du har kommit alldeles för långt för att börja ångra dig!
’8 – « Jag bryter, jag orkar inte mer »
Glöm det! Absolut inte! Du har lyckan att ha en startplats, att kunna springa och att vara frisk. Ge dig av och njut.
Målet är närmare än du tror, och varje extra kilometer är en seger.
’9 – « Är det långt kvar till Röda Korsets sjukvårdsstation? »
Men lägg av, du har ju bara en liten blåsa. De finns i mål. Där får du se om de tycker att en amputation är nödvändig eller inte.
’10 – « Min fru hade rätt, jag skulle aldrig ha anmält mig »
Kvinnor har alltid rätt, eller hur? Men nu har du tränat hårt i tre månader och tillhör plötsligt den exklusiva skaran som kommer att ta sig över mållinjen. Tiden spelar ingen roll, hon kommer att vara så stolt över dig, det är helt säkert! Och när du passerar mållinjen kan du äntligen säga till henne: « Jag sa ju att jag var en maratonlöpare! »
I slutändan spelar replikerna längs vägen ingen större roll. Det viktiga är att fullfölja maratonet och överträffa sig själv. Trots tvivel, små misstag och tankar som dyker upp mitt under ansträngningen tar sig varje maratonlöpare till slut över mållinjen, stolt över sin insats. Så nästa gång du hör dig själv säga någon av de här replikerna, kom ihåg att de blir en del av folkloren kring den här otroliga upplevelsen!
| Maratonkalender i Frankrike, här.