Plötslig död under löpning: förstå riskerna och hur de kan förebyggas

✓ En genomgång tillsammans med rättsläkaren och traillöparen Charlotte Allain, vinnare av loppet.

Den 9 maj drabbades en 42-årig löpare av hjärtstopp vid den 38:e kilometern av Trail des Forts. Han fick vård av räddningspersonalen och fördes till sjukhus, men avled senare. Några veckor efter den sorgefyllda händelsen omkom en 50-årig man under La Pyrénénne, ett lopp i Paris 20:e arrondissement. Därefter avled ytterligare en 30-årig löpare på en friidrottsbana i Val-d’Oise. Dramat har satt djupa spår i löpargemenskapen och inträffade i ett speciellt sammanhang, där flera värmeböljor hade lett till att många lopp ställdes in och utomhusanläggningar stängdes.

Även om sådana händelser väcker starka känslor väcker de också en viktig fråga: hur kan idrottare, ibland vältränade och till synes friska, drabbas av hjärtstopp mitt under ansträngning? Bakom dessa nyhetsrubriker finns en välkänd medicinsk verklighet: plötslig hjärtdöd hos idrottare.

Tillståndet är ovanligt men fruktat och kan utlösas av oupptäckta hjärtsjukdomar, extrema väderförhållanden eller träning som inte är anpassad efter löparens förmåga. Här granskar vi ett fenomen som påminner om vikten av hälsokontroller och förebyggande åtgärder.

Plötslig hjärtdöd hos idrottare är ovanlig men verklig

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) innebär plötslig död att en till synes frisk person avlider oväntat inom en timme efter att de första symtomen uppstått. Den går därför inte att förutse. Det betyder inte att löpentusiasten måste träna med ständig oro. Regelbundna besök hos vårdcentralen eller en hjärtläkare kan bland annat upptäcka hjärtsjukdomar som ökar risken vid hög intensitet, även om det aldrig är någon absolut garanti.

Risken är fortfarande måttlig. Fondation Coeur & Recherche uppskattar att plötslig hjärtdöd drabbar omkring 1 person av 1 000 varje år, alltså närmare 60 000 personer årligen i Frankrike, även om uppgifterna är osäkra. Män drabbas oftare än kvinnor, tre till fyra gånger så ofta, med en topp mellan 45 och 75 års ålder. ”De som tränar på motionsnivå eller återupptar fysisk aktivitet efter 50 års ålder löper störst risk”, tillägger Charlotte Allain, rättsläkare och vinnare av 62-kilometersloppet i Trail des Forts.

I en översikt som Marijon och medarbetare publicerade 2021 i tidskriften Archives des Maladies du Coeur et des Vaisseaux — Pratique registrerades 820 fall av plötslig död kopplad till idrott i Frankrike under en femårsperiod. Uppgifterna kommer från det franska register som Paris centrum för expertis kring plötslig död (Paris-CEMS) startade 2005 och som omfattar hela befolkningen i 60 departement. När även oregistrerade fall räknas in uppskattar författarna att omkring 1 000 dödsfall inträffar varje år i detta sammanhang. Plötslig död hos unga tävlingsidrottare utgör samtidigt högst 5 procent av de registrerade fallen bland idrottare.

De som löper störst risk är inte personer med en känd sjukdom och medicinskt övervakad träning, utan personer med en sjukdom som ännu inte har diagnostiserats.

Varför kan en till synes frisk löpare avlida?

Trots alla försiktighetsåtgärder går det inte att garantera att man aldrig drabbas av plötslig hjärtdöd. Eftersom det ofta sker under ansträngning hos personer med en oupptäckt hjärtsjukdom kan man tycka att sjukdomen borde ha upptäckts tidigare. Men ibland missas den.

Det är olyckligt, eftersom en upptäckt av ett avvikande tillstånd gör det lättare att anpassa och övervaka träningen. Det behöver inte heller hindra löparen från att delta i ett traillopp eller ett landsvägslopp. ”De som löper störst risk är inte personer med en känd sjukdom och medicinskt övervakad träning, utan personer med en sjukdom som ännu inte har diagnostiserats”, förklarar Charlotte Allain.

Vissa sjukdomar i hjärtats kranskärl, till exempel aterosklerotisk belastning, i hjärtats elektriska retledningssystem, som rytmrubbningar, eller i själva hjärtmuskeln, som hypertrofisk kardiomyopati, kan förbli oupptäckta i flera år innan de ger symtom under fysisk ansträngning. Eftersom hjärtat belastas mer under träning kan dessa sjukdomar, som Charlotte Allain kallar ”osynliga i vila”, ge sig till känna.

De löpare som generellt löper störst risk är personer med kardiovaskulära riskfaktorer som högre ålder, fetma, rökning eller dyslipidemi/hyperkolesterolemi. Även ärftlighet kan spela en roll.

Värmen ökar risken

Plötslig hjärtdöd, som ofta hänger samman med en oupptäckt hjärtsjukdom, måste skiljas från ansträngningsutlöst värmeslag, även kallat ansträngningshypertermi. Det kan inträffa utan någon underliggande hjärtsjukdom. Tillståndet beror på att kroppens temperaturreglering inte fungerar som den ska under intensivt muskelarbete och gynnas bland annat av en varm och fuktig miljö, som försämrar kroppens möjlighet att svettas.

De två förloppen kan överlappa varandra när en löpare med hjärtsjukdom utsätts för stark värme. Det går inte att fastställa exakt hur stor del som beror på tidigare sjukdom och hur stor del som beror på yttre faktorer som uttorkning eller ansträngningens intensitet. ”Obduktioner görs inte systematiskt, och analyser av prover som tas vid obduktion görs ännu mer sällan. Därför kan dödsorsaken oftast inte fastställas exakt, och vi saknar fortfarande data om plötslig hjärtdöd hos idrottare”, understryker forskaren, som genom sitt arbete studerar plötsliga dödsfall. Ett dödsfall i samband med idrott har ofta flera samverkande orsaker: en eventuell oupptäckt hjärtsjukdom, intensiv eller långvarig fysisk ansträngning och extrema väderförhållanden.

© Prevention of sudden cardiac death during sports: An update. E. Marijon et al., Arch Mal Coeur Vaiss Prat 2021.

Förebyggande arbete kräver både hälsokontroller och lyhördhet för varningssignaler

Förebyggande arbete är det bästa sättet att minska risken för plötslig hjärtdöd hos idrottare. Att titta på videorna för att få ett Pass de Prévention Santé (PPS) räcker uppenbarligen inte. Ett läkarbesök hos allmänläkare eller hjärtläkare, med riktade frågor och vid behov ett elektrokardiogram, blodprover eller ett arbetsprov, är betydligt bättre sätt att bedöma riskerna.

Vissa tecken ska tas på allvar och får inte förbises: svimningskänsla, hjärtklappning, smärta eller tryck över bröstet, särskilt när symtomen uppstår under ansträngning. Ovanlig trötthet, både i vila och under träning, liksom en nytillkommen försämring av den fysiska kapaciteten bör också leda till ett läkarbesök. Om en närstående har avlidit plötsligt, eller om utredningen visat exempelvis hjärtinfarkt, sjukdom i hjärtväggen eller hjärtrytmrubbningar, kan det också vara en varningssignal för den egna hälsan. ”När dödsorsaken har fastställts kan det också göra det möjligt att undersöka familjemedlemmar till idrottaren, som kan ha samma sjukdom”, avslutar läkaren och traillöparen från Besançon.