Manon Trapp har satt nytt franskt maratonrekord

Vilken bragd av Manon Trapp! Efter en rafflande avslutning mot kenyanskan Koskei sprang medlemmen i Entente Savoie Athlé (ESA) in som tvåa i den 40:e upplagan av Sevilla maraton i Spanien på söndagsmorgonen. Med tiden 2:23:38 gick hon inte bara under den magiska 2:24-gränsen på 42,195 kilometer, utan satte också nytt franskt rekord.

Från svart bälte till startlinjer. 2017 bytte den savojardiska före detta judokan tatamin mot banor och stigar när hon upptäckte friidrotten och löpningen. Hon fastnade först för terränglöpning, sin första kärlek, men drogs snart till den klassiska distansen: maraton.

Efter en intensiv säsong, med bland annat en seger i 20 km de Paris, en pallplats i terrängloppet i Allonnes och ett månads långt träningsläger i Kenya, hade hon ett tydligt mål: Sevilla maraton. Som ambassadör för märket med de tre ränderna har hon nyligen förlängt sitt avtal med adidas, driven av en enda dröm: att kunna leva på sin passion. För henne är löpningen mer än bara idrott. Det är en livsstil, en djup balans och ett sätt att återknyta kontakten med sina sinnen och sin omgivning.

I den här intervjun berättar Manon Trapp om sin passion, sin bragd och värderingarna som driver henne. Ett lika innehållsrikt som intensivt samtal, fångat i ett ögonblick där hon fortfarande har svårt att landa efter rekordloppet och alla uppståndna uppvaktningar.

Inför loppet

När vi frågade hur hon kände sig före loppet berättade Manon att hon var ganska självsäker, trots nervositet och viss oro. Träningen hade varit konsekvent och hård, men hon hade fått begränsade möjligheter att träna i måltempo på grund av höjden i Kenya.

Under maratonet

Vad händer i huvudet under 42 kilometer?

”Jag var extremt fokuserad. Man får inte tappa koncentrationen eller börja gå på autopilot, för varje sekund räknas. Jag stämde också regelbundet av hur kroppen kändes för att hela tiden hålla mig avslappnad, med koll på andning, andhämtning och hållning.”

Hur var stämningen längs banan?

”Det var många fransmän längs vägen, både bland åskådarna och i loppet. Det värmer verkligen och ger energi. För mig blev det en extra skjuts.”

Hur kändes det under loppet?

”Överlag kände jag mig bra hela vägen, nästan bättre och bättre. Efter den 25:e kilometern hamnade jag verkligen i ett flow. Jag hade en bra känsla, tänkte inte på någonting och det var nästan meditativt.”

När insåg du det på riktigt?

”Jag insåg att jag skulle slå det franska rekordet vid den 39:e kilometern. Jag såg på klockan att det skulle gå, jag kände mig stark, var taggad och euforisk. Jag tänkte: tre kilometer kvar, släpp loss och kör.”

Vad förändrar ett franskt rekord?

”Jag översköljs av meddelanden i sociala medier, många med väldigt fina ord. Jag får mängder av förfrågningar och erbjudanden … Jag hoppas att det här ska ge mig större synlighet, inte minst bland sponsorer.

« Jag hoppas att det här ska ge mig större synlighet, inte minst bland sponsorer.

Mer än en tid: en berättelse

I slutet av intervjun ville vi be Manon Trapp beskriva sitt lopp med tre ord. Det stod snart klart att tre ord inte räckte för att fånga en upplevelse som varit lika intensiv som euforisk. Hon pratade om sina värderingar och om att springa enkelt, med passion. Det här maratonet handlar inte bara om ett franskt rekord, utan om att nå fram efter en väg som inte alltid varit rak.

Manon, sista ordet är ditt? ”Lärdomen är att våga fatta beslut och göra förändringar, samtidigt som jag lyssnar på mina behov. Rekordet blev möjligt eftersom jag lyssnar på mig själv.”

Ett stort grattis till denna mästare.