När maratonlöpare ursäktar en dålig tid
Maratonlöparnas bästa ursäkter för en missad sluttid … Misslyckad maratonsatsning? Här är topp 10-listan över ursäkterna som ska förklara den svaga prestationen. Fantasin saknas inte hos de klipska. Håll ut, skaffa en nummerlapp och försök igen!
Ursäkt nr 1 – « Det var de där superboostade energigelenas fel, jag fick ingen energidipp. »
Vi vet att energigel ibland kan vara svåra för vissa magar att tåla och smälta. Därför är det viktigt att alltid testa dem före tävlingsdagen. Men se upp så att du inte använder dem som alibi när sluttiden inte blev som du tänkt. Vi ser nog vad du försöker göra!
Ursäkt nr 2 – « Jag tänkte springa under tre timmar, men så gick korsbanden sönder. »
Den återkommande skadan, den perfekta ursäkten. Ingen tvekan om saken. Man hör ofta talas om de där berömda korsbanden … Men att du skadade korsbanden när du spelade fotboll som elvaåring är faktiskt inte en förklaring till att du missade målet på maraton, 20 år senare.
Ursäkt nr 3 – « Jag tror att jag är skadad, jag har ont någonstans. »
Nej, en liten smärta i vänster armbåge betyder inte att du inte kan springa maraton. Men snyggt försök!
Ursäkt nr 4 – « Det var farthållarens fel. »
Farthållaren får ta mycket … Det är funktionären som springer med en flagga på ryggen där den önskade sluttiden står. Nej, det var inte hans fel. Han höll rätt tempo trots flaggans tyngd i ryggsäcken.
Ursäkt nr 5 – « Maratonloppet var ändå inte godkänt »
Visst, maratonloppet mätte 42,198 km och 60 höjdmeter på klockan vid målgången. Det kanske inte var officiellt godkänt, men det räcker inte för att förklara den där tiden …
Ursäkt nr 6 – « Jag tränade inte inför loppet. »
Jo tjena. Om du nu gjorde det har du tränat fem gånger i veckan i fyra månader. Ursäkten underkänns.
Ursäkt nr 7 – « Jag sprang ändå bara för att njuta av utsikten. »
Visst, vissa banor är fantastiska. Men ärligt talat, det där stämmer väl inte riktigt?
Ursäkt nr 8 – « Jag kände mig hur bra som helst. Det måste ha varit månens fel. »
Månen, alltid denna måne. Den stackars månen får ofta skulden.
Ursäkt nr 9 – « Det var bara mitt långpass, inget mål jag satsade på. »
Nej, den går vi inte på! Du tränar, skaffar en nummerlapp, pratar om loppet i tre månader och springer ditt maraton. Det gör man inte bara för ett långpass. Kom igen, säg som det är!
Ursäkt nr 10 – «Det var vätskestationernas fel, jag förlorade för mycket tid där.»
Jaså, minsann … Tuc-kex och apelsiner är visserligen goda, men det var väl inte därför du sprang loppet! Det vet vi.